Svaneholms slott
Svaneholms slott byggdes under medeltiden som en försvarsborg på en ö i Svansjön. Borgen är byggd som en fyrkant med en borggård i mitten. Då fienden var nära drog man in landbryggan och beredde sig för att försvara borgen från kast- och skottgluggarna högt uppe på tredje våningen.
Under 1700 talet bodde här en mycket lärd man, Rutger Macklean, som förändrade livet för bönderna på godset. Han hjälpte dem så att deras skördar blev större och därför fick de det mycket bättre. Han byggde också skolor åt barnen och lät vaccinera dem mot smittkoppor.
Slottet har idag många rum med möbler, kläder, redskap och leksaker för att visa hur människorna levde på 1800-talet, både de rika och bönderna.
Du kan gå runt sjön på Jaktstigen, hyra en båt, fiska och köpa glass i slottsbutiken.
Övedskloster
Här fanns en gång ett kloster, men det brann ner i en stor brand på 1600-talet. Idag finns bara lite av klostrets källare kvar. Den finns under det nya slottet, som är byggt ovanpå det gamla klostret.
Skånes störste jordägare på den tiden hette Hans Ramel. Han köpte Övedskloster 1753. När hans far dog fick Hans Ramel ärva fem olika slott och en stor kassakista av sin far. Då köpte han fem slott till. Han var jordbrukare och ville att gårdarna han ägde skulle vara moderna och ha ståtliga byggnader.
När han skulle bygga Övedskloster behövde han göra nya vägar för att transportera allt material som behövdes för att bygga husen. Slottet har ett orangeri. Det är ett uppvärmt växthus där ömtåliga växter kan vara på vintern. Det finns också en voljär, som användes som en jättestor fågelbur och flera springvatten. Hans Ramel bodde på slottet med sin fru Amalia Beata och de fick fem barn.
Bjärsjölagård
Redan för 1 500 år sedan bodde vikingar på den här platsen. På 1300-talet fanns här en borg som hette Beritzholm. Den danske kungen Valdemar Atterdag erövrade Gotland genom krig och ett par år senare sen köpte han Beritzholm i Skåne.
Då var Skåne fortfarande danskt. På 1700-talet byggdes det vita slottet Bjärsjölagård. På en av flyglarna, sidobyggnaden till vänster om du står framför slottet, kan du se ett årtal över ingången – 1777.
På Bjärsjölagård tog man upp kalksten ur marken. Kalkstenen brändes i ugnar och det som blev kvar efter uppvärmningen till nästan 1000 grader kallades kalk. Kalk på den tiden var mycket viktigt när man byggde hus, men också till att göra fina mönster i taken, som kallas stuckatur. Kalkugnarna som finns här används inte längre, men står kvar som minnen.
Christinehof Slott
De flesta slotten är byggda av män. Men Christinehof är uppfört av en kvinna, den rika och driftiga Christina Piper.
Redan som liten flicka fick hon lära sig hur man gör affärer. Hennes föräldrar var Stockholms rikaste köpmän. När Christina var 16 år blev hon bortgift med sin fars halvbror, greve Carl Piper som var 27 år äldre. Men det blev ett bra äktenskap. Christina och Carl arbetade tillsammans och byggde upp ett stort företag med jordbruk och olika affärsintressen.
1720 flyttade Christina Piper från Stockholm till Skåne. Hennes man hade dött i rysk fångenskap och Christina ville göra något nytt i sitt liv. Hon köpte Andarums alunbruk som blev en mycket framgångsrik industri. Som mest bodde 900 människor på bruket. Där arbetade också barn, från 6 år och uppåt. Under ett bra år kunde Christina Piper tjäna 500 miljoner kronor på Alunbruket.
Kronovalls slott
Kronovall liknar ett riktigt sagoslott med torn och tinnar. Kanske finns det prinsar och prinsessor där inne i slottssalarna? Det händer mystiska saker här på Kronovall. Det sägs att det spökar. Det berättas att det för länge sedan bodde en ung kvinna på slottet som hette fröken von Essen. Hon var förälskad i jägaren som bodde i jaktstugan. Den ligger på andra sidan dammen och är ett litet vitt hus med halmtak.
En sen och kall vinternatt smög sig fröken von Essen ut över isen för att träffa jägaren, men isen brast och hon drunknade. Sedan dess har ingenting varit som vanligt på Kronovall. Det berättas om konstiga ljud i stentrappan till andra våningen, dörrar som öppnas och stängs utan att någon kommer in, ljus som blåses ut och ljud från fötter på stengolvet. Men det är ett snällt slott, säger husfrun. Kanske är det fröken von Essen som är på besök.
Glimmingehus
Den höga borgen byggdes för många hundra år sedan av en rik, grym och mäktig dansk riddare som hette Jens Holgersen Ulfstand. Han började bygga den redan 1499.
Om du går in i borgen och upp för trappan så kan du se att det finns ett hål i innertaket. Genom hålet kunde de som bodde här hälla kokande vatten eller tjära över sina fiender. Eller skjuta på dem! Det fanns också en vindbrygga över vallgraven runt slottet som kunde fällas upp och flera skottgluggar i de tjocka väggarna.
Nere i källaren fanns köket med en brunn så att de som arbetade där inte behövde gå ut för att hämta vatten. De bakade bröd i ugnen. På medeltiden åt de som bodde här mest bröd och gröt till vardags och alla drack öl, barnen också. Om någon stal något blev de straffade ute på borggården.
Ystad Kloster
Klostret i Ystad byggdes med pengar från en riddare som hette Holmger och hans fru Katarina för mer än 750 år sedan. Här bodde klosterbröder, alltså männen som levde i klostret och som trodde på Gud. De lovade att leva fattigt och fick inte äga någonting alls. Deras kläder var grå och liknade långa, grå kappor. Därför kallades bröderna för grå-bröder.
De ville att alla skulle tro på Gud och fick därför gå ut och prata om Gud i Ystad. För att kunna göra medicin till de sjuka, fanns en trädgård där det växte örter, men också grönsaker, frukt och blommor. De kallas Örtagården, Kålgården, Apelgården och Rosengården.
Klostret, som var ganska litet från början, byggdes till och blev större och större. Kyrkan som ligger här heter St Petri klosterkyrka och hit fick alla som ville komma för att lyssna till gudstjänst.